Reporäntan, numera officiellt kallad Riksbankens styrränta, är en styrränta och används för att stimulera den ekonomiska tillväxten. Reporäntan är det tidigare namnet på Riksbankens styrränta och är det främsta verktyget som Riksbanken använder för att styra inflationen och stimulera den ekonomiska tillväxten. Riksbanken är Sveriges centralbank och är en myndighet som lyder under riksdagen. Riksbanken ansvarar för Sveriges penningpolitik och har till uppgift att upprätthålla ett fast penningvärde.
Riksbanken justerar styrräntan i syfte att hålla inflationen på en låg och stabil nivå. Riksbanken bedömer kontinuerligt konjunkturläget både i Sverige och internationellt, och tar beslut om styrräntans nivå med utgångspunkt i förväntningar om den framtida inflationsutvecklingen. En ränta kan ses som priset på pengar och genom att förändra priset på pengar så förändras aktiviteten i ekonomin på olika sätt, vilket sedan påverkar inflationen.
Ändringar i styrräntan påverkar de räntor som hushåll och företag möter när de lånar pengar. Förändringarna i styrräntan ger effekt både på kort och lång sikt. När Riksbanken höjer styrräntan leder det till att bankerna ändrar sina räntor gentemot både företag och hushåll för lån eller besparingar. Penningpolitiken verkar genom flera kanaler och med tidsfördröjning, vilket innebär att det tar tid innan den fulla effekten på inflationen syns efter en förändring i styrräntan.
Vid beslut om att höja styrräntan kommer det att bli dyrare för företagare att låna pengar för investeringar och expansion. Det kan leda till minskade investeringar och tillväxt inom företag och därmed påverka hela ekonomin. Å andra sidan kan en sänkning av styrräntan göra det billigare att låna pengar, vilket kan leda till ökad konsumtion och investeringar. Därför är Riksbankens beslut om styrräntan av stor betydelse för företagare och den ekonomiska utvecklingen i stort.